Rapporten bidrar till att öka kunskapen om förutsättningarna för ekologisk kompensation och de processer som används vid ekologisk kompensation, med fokus på kommunal nivå.

Rapporten inleds med en överblick av begreppet ”ekologisk kompensation”, dess historia och konceptuella innehåll samt de utmaningar med konceptet som identifierats i vetenskaplig litteratur.

För att beskriva användningen av ekologisk kompensation på en generell nivå i Sverige har projektet studerat hur konceptet tagits upp och integrerats i översiktliga planeringsdokument. Resultatet visar att många svenska kommuner använder sig av konceptet, men att användningen varierar stort mellan kommunerna.

Genom intervjuer har projektet även studerat hur kommunala tjänstepersoner ser på konceptet och vilka utmaningar, förutsättningar och behov de stöter på i det praktiska arbetet med ekologisk kompensation. Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på ekologisk kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser det som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematisk.

Projektet har även studerat hur beräkningsmodeller kan användas för utformning och placering av kompensationsåtgärder i relation till livsmedelssäkerhet, kolinlagring och rekreation. Resultaten ger också en inblick i hur förlust av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkning och finansiering av kompensationsåtgärder. Beräkningsmodellerna som presenteras i rapporten kan ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation.